År 2014 besökte jag ett par gånger flyktinglägret Kawergosk utanför Erbil i det kurdiska självstyret i Irak. I det här lägret som funnits i flera år, och inte längre var ett tillfälligt läger, utan mer eller mindre ett permant boende för tusentals flyktingar från framför allt Syrien. Vid ett besök hade jag med mig en stor blå resväska full med gosedjur skänkta av svenska barn. Gosedjuren delades ut till barn som nyligen hade flytt med sina familjer från Kobane. Till dessa bilder på barnen och djuren skrev jag denna text.

Katten Jansson och apan Charli flyttar till Kurdistan

Katten Jansson och apan Charli och många andra gosedjur har nyligen flyttat till Kurdistan. På något sätt hade de fått veta, att i Kurdistan har man det som gosedjur allra bäst. Vi har nu träffat Katten Jansson och apan Charli i Kurdistan och så här säger de: 

- Vi är glada att vara framme efter en mycket lång resa i en stor mörk väska, säger Katten Jansson. Det är klart att det var jobbigt att skiljas från Linda i Örebro. Men jag kände mig redo för en ny utmaning. När chansen att få komma till Kurdistan dök upp, så tog jag den.

Apan Charli nickar instämmande.

- Ja, så var det. Här i Kurdistan blir man ensam om ett barn, säger han. I mitt gamla hem var vi många gosedjur som skulle samsas om samma barn. Ibland hann barnet inte med oss alla. Man kunde känna sig lite ensam. Jag har också hört talas om gosedjur som hamnat bakom en soffa och blivit bortglömda. Och plötsligt dyker det upp en ny nalle som tar ens plats.

- Alltså, de vill ju inget illa, barnen… säger Katten Jansson. Det är oftast en vuxen som kommer med ett nytt gosedjur som vi gamlingar har svårt att mäta oss med. Så är det. Det är sådana tider nu. Man är utbytbar.

- Ja, så är det, säger Charli. Hos mig hängde vi alltid ihop och hade det bra. Vi fick bra platser i sängen. Men så kommer plötsligt en vit säl in, som heter Linus, och då hamnar vi under sängen…

- Men det är ju inte barnens fel, säger Katten Jansson. Kanske inte de vuxnas fel heller. De vill ju bara vara snälla, och då kan det blir så.

- Ja, säger apan Charli. De vill bara väl. Men nu har vi äntligen kommit hit till Kurdistan. Här får vi ett nytt liv och ett barn för oss själva.